I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord.

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd..

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd..

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Denna uppsats presenterar olika språkliga företeelser som förekommer i SMS på ryska och diskuterar tänkbara tolkningar och förklaringar.Bland annat presenteras exempel på olika metoder att komprimera språket, t.ex. utelämnade mellanslag, utelämnade skiljetecken, förkortningar av ord och satser. Vidare presenteras och kommenteras olika observerade metoder att transkribera ryska till det latinska alfabetet.Därefter ges exempel på lekfullhet och formexperiment av olika slag. Hit hör bl.a. användning av s.k.

Studien undersöker huruvida användbarhetsfaktorer på webbsidor påverkarförtroendet på ett annat sätt än på webbplatser generellt. Studien använder sig aven kvalitativ forskningsmetod. Två intervjuomgångar genomfördes där totalt niorespondenter i åldrarna 20-29 år fick uttala sig om sina uppfattningar kring huranvändbarhetsfaktorer på webben påverkar deras förtroende, och om de uppleveratt förtroendet påverkas annorlunda på medicinska webbplatser. Den förstaurvalsgruppen bestod av fem försökspersoner på AstraZeneca:s avdelning förförsöksverksamhet i Göteborg. Den andra urvalsgruppen bestod av fyra personer ivår bekantskapskrets.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever.

Titel: De Nya Musikvaktmästarna ? En studie av hur skivbolag och artister ska kommunicera effektivast med musikbloggareFörfattare: Niklas Axelsson och Damir VojvodicKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jakob BjurSidantal: 33 Sidor inklusive bilagaAntal ord: 9 251Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musikbloggare tänker och fungerar kring nyhetsvärdering.Metod: Kvalitativa mail och telefonintervjuerMaterial: Fyra mail och telefonintervjuer med utvalda svenska musikbloggare som harstor följarskara.Huvudresultat: Att veta vad man som musikbloggare ska publicera för att tillfredställasina läsare samt locka flera läsare är essentiellt för bloggens överlevnad.Musikbloggarna får ständigt in material från olika skivbolag för att just de vill synas.Många av de informanter som skickar mail till bloggarna går fel tillväga. Personlighet, relation och tillit är väldigt viktigt för att kunna upprätthålla en kontinuerlig kommunikation mellan musikbloggare och informant. Stora mail med onödigt mycket text ses som ett desperat försök att måla upp ett dåligt material för att det ska se bättre ut än vad det är. Även professionalitet och kvalitet är otroligt viktigt för att musikbloggaren ska få tillit för materialet.